Att välja att leva för Jesus? För mig handlar det om evighetsperspektiv – Rom 8:10-11

Hinduisterna har klurat ut en tidsenighet som det kallar ”Kalpan”.
En normal kalpa är uträknat att vara ett tidsspann på cirka 16 miljoner år till skillnad ifrån en stor kalpa som är runt 1 280 miljarder år. Jag skulle jämföra kalpan med en evighet.

”I Himalaya finns ett berg av diamant. Vart tusende år flyger en fågel dit och slipar sin näbb emot det. När berget är nednött till marken har en sekund av kalpan gått.”

Detta kanske blir som ett vittnesbörd mer än ett objektivt ”point of view” blogg inlägg.
Men
I december var det nästan två år sedan jag blev frälst, och det är det bästa som hänt mig så det är liksom läge att komma ut ur garderoben…
Dessutom är det ju min blogg, och jag skriver vad jag vill!

En vanlig vecka för mig gick ut på att ta det så lugnt jag bara kunde.
Att dricka hembryggt vin, kolla på dåliga filmer och röka gräs med mina bästa polare.
Att bara ha det kul och att pissa iväg tid. Jag och mina bästa vänner; dom som jag hade känt typ hela livet, dom jag hade vuxit upp med mina ”bröder”.
Jag skämdes aldrig för att göra någonting, jag hade ingen skam i kroppen, det var som att tanken om mig själv var att; ”alla tänker väl ändå att jag är lite dum i huvudet, så vad spelar det för roll?”.

Så levde jag just då, och varför skulle jag ändra mig?
– Att kröka, ligga runt och röka gräs är det bästa som finns.. *Det tyckte jag då!*

Jag har kristna föräldrar och jag har aldrig förnekat ”Jesus”, jag ville dock inte ha så mycket med honom att göra.
Jag tror att det var efter som jag tyckte att det kristna livet sög.. och alla kristna som jag kände var (ifrån mitt synsätt då) väldigt dömande.
Det var för mycket ”No no no!” och för lite ”Go go go!”.

Jag vill bara understryka lite kort  innan du läser vidare att det inte finns några magiska formler för att möta Jesus… men…
Kanske var räddningen för mig kanske var det för att jag inte förnekade Jesus.
Kanske var det för att andra kristna bad för mig.
Kanske var jag på väg emot mitt slut, och Herren vände mig 180 grader!
Det vet jag inte, och har inget bra svar på, jag kan bara vittna och häpna om Hans storhet.. 

För mig började det med att jag vaknade en morgon, gick till hallen för att ta på mig min baseboll jacka.
Jag knöt mina converse och gick ut ifrån min lägenhet och börja skrida emot tåget. Tände en cigg när jag genade igenom den lilla lekparken utanför mig. När jag kom ner vid vägen och skulle gå över ett övergångsställe, när det plötsligt var som att jag gick in i ett kraftfält.
Det slog mig som en blixt ifrån klar himmel. Det var som när en människa som beskriver hur det kändes att få en stroke; så kändes det, fast i det som vi kallar hjärtat! Och då är det inte det fysiska hjärtat jag talar om. Jag talar om det hjärtat vi bildligt slänger med när vi säger saker som; ”mitt hjärta är fyllt av kärlek” eller när vi ser att någon som far illa ut; ”jag klarar inte av att se/höra mer, jag får ont i hjärtat”.
– De är det hjärtat jag försöker beskriva!
En sådan kraftig känsla kom över mig när jag skulle korsa vägen den där morgonen; att jag tappade min cigarett ur handen och bara för att i en sekund föras i Ande iväg och blicka in i evigheten.

Det var nog inte i mer än en sekund. Men jag var helt och totalt drabbad av Herrens kärlek.
Oförtjänt, oförklarligt totalt funnen och fylld av frid. Det jag kände var nog Agape.

Det som vi kommer få uppleva i evigheten när vi har gemenskap med skaparen.

Och en sekund senare stod jag där på gatan. Med min cigg rykande ifrån den kalla gråa gatan.
Jag fattade inte att det var över och att jag var tillbaka in i projektionen av det som var verkligheten.
Jag fylldes snabbt av växande frågetecken. Det kändes som att om någon skulle sätt mig, just där och då skulle de kunnat se de stora frågetecknen som samlats över mitt huvud; så som in en tecknad film. Jag förstod ingenting, men samtidigt förstod jag allt. Det var som att jag en gång, kanske innan detta liv alltid har varit i detta underliga livstillstånd. Jag visste att det var det löst folk kallade ”Gud”. Detta som var så mycket verkligare än det jag kallade livet. Jag stod och funderade i ett par sekunder om jag skulle skita i att gå till jobbet, och istället gå upp till Kungsängen centrum för att skrika till folk att: ”JESUS LEVER!! GUD ÄR GOD!! ATT GUD ÄR EN ARG, ELAK GUD ÄR EN LÖGN! HAN ÄR INTE ARG PÅ NÅGON!! VI ÄR SKAPTA FÖR ATT VARA I GEMENSKAP MED HONOM!! DEN ÄNDA HAN ÄR VRED PÅ ÄR SATAN; LÖGNENS FADER, HAN SOM SEPARERAR HERRENS BARN IFRÅN HONOM!!”.

Men istället för att stå och skrika på gatan som en dåre, så skyndade jag mig iväg till tåget. När jag satt på väntade på att anlända tog jag upp min Iphone och började finkamma Youtube efter filmer som hade anknytningar till namnet ”Jesus”.

En drygt en månad senare kom jag till en vändpunkt i mitt liv. Det som kristna kallar ”omvändelsen”. Från den ena dagen var jag hemma i min lägenhet och krökade järnet, bad och lyssnade på Carolas lovsångs plattor på hög volym i min lägenhet. Och till den andra dagen när jag hade fått hjälp att söka in till en bibelskola.
Det har jag att tacka min vän och broder John-Aron för, han fick mig att ta det sista stegen emot ett liv med Herren.

Jag säger som Jesus; ”vem är min broder? Den som gör min himmelske faders vilja är min bror.
Matteusevangeliet 12: 48, 50

”Han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som rann från Guds och Jesus tron. Mitt på den stora gatan, med floden på ömse sidor, stod livets träd, som bär frukt tolv gånger om året och ger sin skörd varje månad, och trädets blad är läkemedel för folken. Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Jesus tron skall stå i staden, och vi skall tjäna honom.
De skall se Herrens ansikte, och de skall bära hans namn på sin panna. Och det skall inte mer bli natt igen, och ingen behöver längre ljus från någon lampa eller solens ljus, ty Herren Gud skall lysa över oss. Och vi skall vara kungar i en normal och i en stor kalpa. I en kalpa kalpor.”

Detta var en kanske något modifierad version av uppenbarelsebokens 22 kapitel, vers 1 till 5.

En smak av evigheten!

Herrens rika välsignelse.
Frid.

Publicerad i Ankarstorm vittnar!
3 kommentarer på “Att välja att leva för Jesus? För mig handlar det om evighetsperspektiv – Rom 8:10-11
  1. Amanda Afzelius skriver:

    Fantastiskt. Du är så älskad och bevarad.
    I din omvändelse har du fått evigt liv. Herren jublar över sin lärjunge, sin son, som får vara delaktig i att bygga Guds rike här på jorden och sprida sanningen om evigheten, kärleken och nåden.

    Rom 6:16-23
    2 Kor 5:17
    Luk 9

    Jesus har gjort allt.

  2. Lena Lossev skriver:

    Fantastiskt! Din raka ärlighet berör!
    Gud har startat ett gott verk i dig och har mycket spännande förberett för dig i din fortsatta vandring med Honom! Inte alltid lätt, men aldrig tråkigt! Gud välsigne dig Adam!

  3. Jonathan sieker skriver:

    Alltså, jag kan inte sluta bli inspirerad av hur Gud har använt dig Adam. HERREN genom dig har hjälpt till att förvandla mitt liv genom en oerhörd stor kärlek. Jag tackar dig broder! Sluta aldrig preacha!! Saknar all bön med dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>


Hit Counter provided by laptop reviews